Bengtsgården
Bengtsgården
Bergsmansgård med anor från 1700-talet
Denna s.k. bergsmansgård byggdes i slutet av 1700-talet av Göran Göransson, (f 1726). Han flyttade från Görasgården till Bengts och lät uppföra den nuvarande gården. Hans sonson Bengts Gustaf Jansson, (1809-1900) övertog gården efter sin far och farfar. Han var den siste brukande bergsmannen i Husby socken, då han den 3 januari 1859 sålde sina hytte- och smedjeandelar i Långshyttan till Klosters bruksägare.
Vid laga skiftet i mitten på 1800-talet kom denna gård att gå ligga kvar, medan många andra gårdar i närheten fick flytta ut från centrum av byn. Detta mycket för att Bengts gård var gediget byggd, dessutom på en hög stengrund.
 
Bengts Gustaf Jansson
Mulltimmerhyttan
Gården gick vidare i släkten genom hans brorson Jan Gustaf Jansson, (1832-1922) och sedan genom dennes dotter Anna (1873-1950), som gifte sig med Emil Andersson, föreståndare för Långshytte Handelsbolag. De fick en son och fyra döttrar, alla ogifta. Två av systrarna, varav Stina var kassörska på bruket, och Anna (1904-1984), var de sista som bodde på Bengtsgården.
Om denna utdöda släktgren minner en gravsten, som står på kyrkogården i Smedby, i hörnet vid älvbron.
   
Planlösning:
Bengtsgårdens planlösning benämner Sigurd Erixon i sin bok "Svensk Byggnadskultur" salsbyggnad. Byggnaden är symmetrisk och i mitten finns en stor sal. Planlösningeninfördes i sverige efter franska förebilder vid 1600-talets mitt av bl.a. Nicodemus Tessin d.ä. I de äldre anläggningarna var salen förstorad genom att skjuta ut bakåt som en korsarm. Under 1700-talet förenklades planlösningen och korsarmen föll bort.
Enligt 1730 års normalritningar borde ett översteboställe "ha mittsal och en däremot svarande bred förstuga utanför, samt åt båda sidorna dubbla kamrar". Kompanibefäl fick enklare och mindre bostäder men med i stort sett samma planlösning. Även präsgårdar byggdes enligt detta schema, t.ex. i Stora Tuna 1725. Bland bergsmansgårdaran, som ofta registrerade arkitektoniska nyheter, finner man åtskilliga anläggningar av detta slag. Även i södra Norrland finns representanter för denna byggnad.
 
Nutid
 
Bruket (Fagersta AB) köpte gården 1976 varefter den några år nyttjades som bl.a. personalkontor. 1991 förvärvade Långshyttans Brukshistoriska Förening gården, och numera tjänar den som dess hembygdsgård. Intentionerna är inte att göra den till ett museum, utan att den ska användas för utställningar och sammankomster. Efter övertagandet 1991 har några mindre ombyggnader gjorts för att få gården mera praktiskt fungerande. En handikapptoalett har installerats i en del av förstugan och en av kamrarna har byggts om till kök för den kaffeservering föreningen bedriver.
Informationen är hämtad från Långshyttans Brukshistoriska Föreningen´s informationsblad om Bengtsgården.
 
Om Du vill ha mer information besök Bengtsgården!
Adress: Storgatan 2, 770 70 Långshyttan tfn/fax 0225-613 14
Åter till Våra anläggningar